Jag älskar bokaffärer

Igår åkte jag in på stan. Endast för att jag hade en känsla av att jag behövde besöka en bokaffär. Jag åkte alltså in till stan och gick direkt till bokaffären, kollade på böcker och gick runt där ett tag. Sedan gick jag på nästa bokaffär och gick runt ett tag och kollade och bara kände på böckerna som jag skulle vilja köpa, men inte kan köpa just nu. Det gör jag ganska ofta. Jag intalar mig själv att jag behöver åka på stan och köpa något, men när jag väl är där så är det bara bokaffärerna jag besöker. Jag trivs helt enkelt bäst i bokaffärer, jag känner mig ofta ganska bortkommen om jag går in på till exempel en klädaffär... :-) Jag skulle kunna vara på en bokaffär i en hel dag ifall jag hade kunnat. Jag tror till och med de få vänner som jag har som faktiskt läser böcker tycker att vi är på bokaffärerna överdrivet länge när vi går på stan. ;-)

Jag kom hem utan att ha köpt något, efter att ha stått och velat i hur länge som helst ifall jag ändå skulle köpa City of Bones. Men till slut kom jag på att om jag beställer den på adlibris istället, så kan jag nästan köpa den boken och en annan bok, för nästan samma pris! Det är egentligen lite synd, jag tycker inte att bokhandlarna ska vara så dyra. Jag gillar bokaffärer och jag vill inte att nätbokhandlarna ska ta över helt, men man kan ju inte köpa en bok som är nästan 70 kronor dyrare i en affär än på nätet när man inte har obegränsat med pengar. Då köper man hellre två böcker på nätet för samma pris som en bok i bokaffären!

Jag längtar till bokrean, för då finner man alltid bra billiga böcker i bokaffärerna!

När jag inte befinner mig i bokaffärer på helgerna, så är jag förmodligen hemma och bakar någonting, förra helgen blev det bullar. :-)

Det här är så jag...

"I keep visiting the bookstore without buying anything. I just love thinking of all the books I can buy when I have the money"
"Every time I go into a department or a chain store, I always head to the book section first – even if I came there for something completely different"

För precis ett år sedan...

...skrev jag det absolut första inlägget på den här bloggen. Jag visste inte hur det skulle bli, och jag trodde verkligen inte att jag skulle lyckas hålla bloggen igång i ett helt år. Men jag lyckades! Även om jag inte har varit så jätteaktiv hela tiden så har jag skrivit då och då. Jag har alltså aldrig gett upp.

Varför skulle jag ens vilja ge upp? Det undrar jag också, för det har varit så kul! Jag tycker om att diskutera böcker och att dela med mig av böckerna jag läser och mina åsikter, vilket var anledningen från början till att jag startade bloggen. Jag tänkte förklara hur jag kom på att jag skulle starta en blogg och varför.

Det började under jullovet förra året. Jag var inte så glad för jag skulle lämna min familj nästa dag för att åka tillbaka till staden där jag gick skolan. Men så kom jag på att jag borde göra någonting - något som får det att kännas mindre jobbigt. Jag hade redan haft blogg förut, men det hade aldrig funkat. Jag gillar inte att skriva om vad jag själv gör på dagarna. Men så tänkte jag ett tag. Vad är det jag tycker om att göra? Vad är mitt intresse? Så kom jag på det: Böcker. Läsning. Det har alltid varit min grej. Eller ja, i alla fall sedan jag började läsa böcker, men det är en annan historia som får berättas en annan gång. Så jag skulle alltså starta en blogg där jag bara skrev om böcker.
Så jag hade kommit på den absolut bästa idén tyckte jag och livet blev genast mycket lättare. När jag sedan kom hem (bort?). I alla fall så började jag fundera på vad bloggen skulle heta. Det svåraste var nog att komma på namnet. Det är det alltid. Men jag blev ändå nöjd när jag kom på Bokmagi, för det är ju vad det är. Magiskt.

Så den 11 januari 2011 skrev jag det första inlägget på den här bloggen, och jag visste att det skulle vara min lilla hemlighet. Det är fortfarande en hemlighet. Inte för er som läser den här bloggen såklart. Men för alla andra. Mina kompisar, min familj - ja alla. Jag har inte talat om att jag har en bokblogg för någon jag känner. Nu när det gått ett år så känns det nästan som om jag borde ha berättat. Tidigare. Det blir svårare och svårare ju längre tid det går. Jag har en kompis som verkligen förtjänar att veta. Jag vill att hon ska veta min hemlighet och jag har tänkt berätta för henne flera gånger, skriva ett brev och förklara. Men jag har inte gjort det än. Malin, om du läser det här någon gång så ska du vet att jag ville berätta för dig från början. Fastän jag då inte tog detta seriöst. Jag trodde att det skulle hålla i högst en månad. Så det hela blev en hemlighet. Men det gick en månad, två månader och nu till slut ett år, och det har blivit näst intill omöjligt att säga någonting till någon. Men innan det här året är slut. Helst så snart som möjligt, ska jag ha berättat för dig. :-)

När jag startade den här bloggen hade jag heller ingen aning om att det fanns så många bokbloggar. Eftersom idén bara kom upp i mitt huvud så visste jag inte hur mycket jag hade missat. Så jag är glad att jag kom på den, för annars hade jag förmodligen inte alls vetat om ni andra bokbloggare. Och det hade ju varit synd, för då hade jag också gått miste om en massa bra boktips.

Jag får hoppas att det här året blir lika bra som förra, fast mycket bättre eftersom jag har som nyårslöfte/utmaning att blogga mer, och att läsa mer böcker. Så det kommer förmodligen att bli fler inlägg det här året. Hoppas jag! ;-)

Förresten, jag vill bara säga att det är otroligt hur fängslande Harry Potter kan vara, fastän jag läser den på franska! Nu ska jag sätta mig till rätta i soffan och tända min läslampa (som jag köpte i helgen(!)) och läsa min franska Harry Potter-bok och låta mig själv tro att jag faktiskt förstår vad som står.

À bientôt

Kvällstankar - miljövänliga böcker & e-böcker

Okej, först och främst är det här ett helt oplanerat inlägg. När jag skriver detta så har jag ingen aning om hur det kommer att sluta, förutom att det kommer att handla om böcker, på något vis.

Nu kom jag på det. Just det... Jag har tänkt på en sak... Miljövänliga böcker. Miljövänliga pocketböcker... "Köp pocketböcker istället för inbundna". Det är så trenden går nu. Ifall man vill vara miljövänlig ska man alltså köpa pocketböcker och inte inbundna böcker. Det är jättebra att vi har börjat bry oss om miljön, men enligt mig så har det gått lite för långt. Jag menar... läsning är ju en helt och hållet harmlös och oskyldig sysselsättning och jag tycker inte att det ska gå så långt att boksamlare blir miljöbovar. För då kommer jag, och du som läser det här, att vara just det. Jag vill ha flera bokhyllor fulla med böcker - inbundna böcker. Är det någon som då tänker: "Åh, miljöförstöring!"? Jag tror egentligen inte det...

Jag tvekade faktiskt att köpa "Fatta eld" och "Revolt" bara för att det stod att de var miljövänliga! Jag kan inte riktigt förklara, men jag tycker bara att det är så fel... Jag menar, det finns ju så många andra sätt man kan vara miljövänlig på. Man kan ju börja med att cykla eller gå istället för att köra bil... eller INTE SLÄNGA CIGARETTER PÅ MARKEN! (jag vet, lite överdrivet, men jag tycker bara att det är så fel med tanke på hur mycket skit de innehåller) Eller bara förbjuda cigaretter helt och hållet.

Okej, jag vet att det kanske inte är rätt sak att jämföra med, men det är bara en sådan sak som gör mig arg. Varför ska böcker vara miljövänliga? Jag vet att jag låter lite överdriven, att jag inte borde bry mig, men det känns så fel bara... Någon som håller med mig, eller som inte gör det?

Miljövänliga böcker är i alla fall mycket, mycket, mycket, mycket bättre än e-böcker, för dem kan man inte ens ställa i bokhyllan. Så därför håller jag mig till de miljövänliga böckerna. Och kom ihåg att skälla på mig om jag någon gång ens skulle nämna att jag möjligtvis skulle vilja ha en läsplatta eller liknande. För då är jag säkerligen hjärntvättad.

Så länge man kan ställa böckerna i bokhyllan så är det ändå okej, men när det börjar gå så långt att alla läser på läsplattor eller liknande och böckerna försvinner så har det gått för långt.

Så kanske det är bra med de miljövänliga pocketböckerna ändå. Då kan ingen klaga på att det skadar miljön att köpa böcker, för då finns ändå alternativen.

Miljövänliga böcker - okej E-böcker - NEJ!

Haha, ändrade jag åsikt i slutet? Nej, jag jämförde bara två saker  som jag inte riktigt tycker om, och då kom jag fram till att pocketböckerna är ju ändå böcker, medan E-böcker är... ja... vad det nu är.. en fil?


Om du funderar på att köpa en läsplatta - läs Bläckhjärta och du kommer inte vilja ha en!

Wilma. Som inte hade någonting med inlägget att göra, men hon är fin :)

Min definition av tråkiga böcker

Jag har kommit på vilka sorters böcker jag absolut inte tycker om. Jag ska göra en lista här.

1. Svenska ungdomsböcker utan fantasy
2. Ungdomsböcker om ungdomars problem (t.ex. kärlek, droger...)
3. Deprimerande böcker där huvudpersonen är överdrivet nedstämd hela tiden.
4. Vissa vuxenböcker, typ deckare. (Ger en känsla som jag inte riktigt gillar)
5. Böcker med för mycket politik.
6. Böcker utan spänning
7. Kärleksböcker
8. Böcker om vardagliga människors vardagsliv.
9. Böcker som svenskalärare (ofta) väljer...
10. Pinsamma historier.

Detta är alltså böcker jag inte tycker om.. Inte det roligaste inlägget, men jag har inte skrivit på mycket länge och jag skrev bara det som först kom upp i huvudet. Jag läser inte världens bästa bok just nu. Jag är med i skolans bokcirkel....

Men en speciell typ av böcker som jag inte tycker om är ungdomsböcker skrivna av svenska författare som handlar om ungdomars vardagliga problem. Lite underlig förklaring kanske, men det är sådana böcker jag inte tycker om att läsa. Det finns säkert någon jättebra sådan bok någonstans, men jag har inte haft turen att träffa på någon.... Kanske beror på att alla sådana böcker jag läst har svenskaläraren valt att vi ska läsa.

Hoppas att nästa inlägg blir lite trevligare. :-)

När jag bevittnade bokmisshandel

Jag har bevittnat något hemskt. Något som borde vara förbjudet. Något som borde räknas som misshandel. Bokmisshandel. Jag ska förklara hur det gick till.

Jag satt på en helt vanlig franskalektion när det hände. Vår lärare sa åt oss att slå upp våra böcker och läsa. Det var en skönlitterär bok, alltså ingen kurslitteratur. Hon sa åt oss att läsa lite. Det var då jag såg det. På min vänstra sida såg jag en tjej vika bak boken så hon bara hade en sida framme, alltså som man brukar göra med tidningar när man inte vill att de ska ta så stor plats, man viker en del av tidningen bakåt. På min högra sida gjorde en kille likadant, framför mig satt läraren och plattade till boken så att den skulle hålla sig på samma blad. En tjej bakom mig gjorde nästan samma sak som läraren, fast ännu våldsammare. Men det var inte nog med det. Vår lärare talade om för oss hur långt vi skulle läsa och en tjej tog pennan och ringade in sidan som vi skulle läsa till. En annan vek ett hundöra. Läraren la sedan ner boken på bordet upp och ner, öppen...

När jag bevittnade detta så förstod jag med ens, hur lite folk faktiskt bryr sig om böcker. Hur lite de bryr sig ifall de går sönder. När jag såg detta satt jag bara med min egna bok och försökte vika den så lite som möjligt. När jag läst klart tog jag mitt bokmärke så att jag skulle veta var jag var. Jag kunde inte förstå hur de andra kunde behandla böckerna sådär. Deras böcker kommer bli förstörda. Jag kände en liten klump i halsen. Jag ville säga till, men tyst som jag är, så vågade jag inte, eftersom hela klassen behandlade sina böcker på detta vis. Jag mådde lite dåligt när jag såg det. För jag kunde inte förstå varför, vilken var anledningen. Är det så svårt att hålla en bok med båda händerna, att läsa den utan att den ligger helt platt på bordet?

Jag försöker förstå, men det går inte. Hur kan man behandla böcker på detta vis? Att vika ett hundöra i en bok känns helt omöjligt, jag klarar det inte, oavsett om det är en bra bok eller inte..

Jag tror att ifall de skulle läsa Bläckhjärta så skulle de sluta att behandla böcker så. För det är Bläckhjärta som har gjort så att jag har blivit så försiktig med böcker. Så alla som viker hundöron i böcker, viker böcker på mitten eller gör något annat som misshandlar böckerna, läs Bläckhjärta.

"Betrayed" sort of betrayed me

När jag läst ut Queste var jag först glad, för att då kunde jag börja på alla böcker som jag just har köpt! Men så tänkte jag: "Jag kanske ska ge Betrayed en chans till?" Jag tog boken ur bokhyllan och började läsa från där jag slutade för typ ett år sedan, ungefär i mitten av boken. Jag kom ihåg nästan allt som hade hänt och alla karaktärer och kom snabbt in i handlingen, men när jag läst några sidor kändes allt inte lika bra längre. Jag tänkte bara: "Tar den aldrig slut?" Jag läste några sidor till, försökte koncentrera mig... Men sedan slog jag ihop boken. "Nej, jag vill inte läsa den här boken nu..." tänkte jag och ställde tillbaka den i bokhyllan. Jag blir inte glad när jag bara ger upp böcker sådär, jag vet inte varför jag gav upp, kanske för att jag inte klarar av tonårsböcker riktigt, fastän detta var med vampyrer, eller för att jag inte klarar av kärleksböcker, eller för att jag inte tyckte att handlingen tilltalade mig särskilt mycket. Jag tror att anledningen till att jag gav upp boken för ett tag sedan var för att jag inte tyckte att boken var bra, helt enkelt, eller för att jag inte ville läsa den just då... Betrayed var enligt mig en besvikelse, jag trodde att den skulle vara bättre.. Jag kanske ger den en tredje chans, men inte riktigt än...

Just det, vi hade en uppgift på skolan där vi skulle läsa böcker ur olika genrer och bokblogga om dem! Jag läste Marked och jag och mina vänner hade genren vampyrer! Här kan ni läsa om vad jag skrev om Marked, och så kan ni klicka er fram till böckerna som mina kompisar läste! Ifall ni vill kan ni också läsa vår extremt spännande julkalender som inte riktigt är klar än... Men snart så! =)