söndag 20 maj 2012

Eld av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

De utvalda ska börja andra året på gymnasiet. Hela sommarlovet har de hållit andan i väntan på demonernas nästa drag. Men hotet kommer från ett håll de aldrig kunnat förutse.

Det blir alltmer uppenbart att något är väldigt, väldigt fel i Engelsfors. Det förflutna vävs ihop med nuet. De levande möter de döda. De utvalda knyts allt tätare till varandra och påminns återigen om att magi inte kan lindra olycklig kärlek eller laga krossade hjärtan.

Jag hade riktigt höga förväntningar på den här boken, eftersom Cirkeln var så bra. Men Eld var ändå bättre än förväntningarna. Jag vill inte diskutera så mycket om handlingen, för jag gillade att jag inte visste mer än baksidestexten när jag läste den.

Men man får i alla följa Minoo, Ida, Linnéa, Vanessa och Anna-Karin, och läsa ur deras perspektiv. Jag tyckte att alla karaktärer var intressanta att läsa om på olika sätt. Ibland kan det ju bli så, när boken har flera olika huvudkaraktärer så får man någon som man gillar att läsa om mer, och så längtar man bara tills det är den personen det handlar om. Men så var det inte i den här boken. Kanske för att karaktärerna var så olika och ändå har så spännande liv. Jag har alltid gillat Minoo, och jag har hört flera säga att de känner igen sig mest hos henne, och jag måste hålla med, hon är en riktigt bra karaktär som jag kan känna igen mig hos.

I Cirkeln tyckte jag ibland att Anna-Karin var jobbig, men det tyckte jag inte i Eld, det är som att hon har vuxit och blivit mer säker. Och jag tycker synd om henne.

I den här boken får man också lära känna Ida, och man börjar förstå varför hon är som hon är. Och man börjar faktiskt gilla henne efter ett tag.

De utvalda får också lära känna varandra ännu mer på ett plan de aldrig trodde att de skulle göra, vilket jag gillade.

Boken är också väldigt spännande, jag älskar när man läser en bok och inte kan sluta läsa för att boken är så spännande. Jag läste till och med när jag gick från bussen till sporthallen, för det gick inte att sluta läsa. Då var jag precis i slutet. Det var lite jobbigt då när jag inte hann läsa ut boken innan träningen började, men jag hann läsa ut den på vägen hem. Och det var tur att det inte var så mycket folk i bussen för då hade de säkerligen kollat på mig, för jag var nära på att gråta. Tror jag.

Detta var en värdig uppföljare till Cirkeln och det lär bli en jobbig väntan på nästa bok!

Författare: Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren
Antal sidor: 634

Utläst: 8 maj 2012
Betyg: 10/10

tisdag 1 maj 2012

The fault in our stars av John Green

Despite the tumor-shrinking medical miracle that has bought her a few years, Hazel has never been anything but terminal, her final chapter inscribed upon diagnosis. But when a gorgeous plot twist named Augustus Waters suddenly appears at Cancer Kid Support Group, Hazel's story is about to be completely rewritten.


Detta är inte en cancerbok. Fastän man kanske skulle tro det. Men det är faktiskt inte det. Det är snarare en kärleksbok (fast ändå inte), om en tjej som råkar ha cancer. Hazels lungor fungerar inte som de ska och hon måste ha med sig syrgastuber överallt, och minsta ansträngning gör henne trött.

Jag har aldrig läst något som liknar den här boken, och den har något speciellt. Jag kan inte riktigt säga vad som gör den speciell, men det är en känsla man får då man läser den som bara uppkommer när man läser en riktigt bra bok. Boken får en att skratta på många ställen, samtidigt som man vill gråta, men oftast sitter man bara där, helt ovetandes om vad man ska göra, förutom att fortsätta läsa, för boken är så bra.

Alla karaktärer i boken, speciellt Hazel och Augustus, är helt underbara! Det är personer som man önskar finns i verkligheten, för de är så roliga och underbara och passar så himla bra tillsammans.
Augustus hade cancer i benet och fick amputera ett av sina ben, och när Hazel träffar honom på stödgruppen så blir de vänner direkt, eller nästan i alla fall. Augustus är så himla underbar som person. Jag vill dock inte säga allt som gör honom underbar, för jag visste inte det innan jag läste boken, och det gjorde att jag blev överraskad.

Boken handlar till stor del om Hazel och Augustus, men det blir ändå aldrig någonsin tråkigt att läsa. De hittar alltid på nya saker, och när man börjar läsa boken kan man absolut inte gissa hur den kommer att sluta, och det gillar jag.

Och jag gillar ju inte ens böcker om vanliga människor i deras vardagsliv. Men efter att ha läst den här boken så... gör jag nog det i alla fall. Eller så är den här boken så underbar att det inte går att inte gilla den.

Det enda ni kan göra för att ta reda på ifall alla gillar den, är såklart att läsa den! Gör det, ni kommer inte att ångra er. Jag lovar. 

Författare: John Green
Antal sidor: 324
Utgiven: 2012-01

Utläst: 28/4
Betyg: 10/10