Spökriddaren och hans väpnare av Cornelia Funke

Jon Withcroft avskyr sin mammas nye man. Styvfadern tycker att Jon ska gå på internat och får mamman att tycka att det är en god idé. Det är bara det att Jon själv inte håller med. Det visar sig att den nya skolan och de nya kompisarna är helt okej. Jon får andra problem. Han blir uppsökt av ett spöke efter en adelsman som blev hängd för mord på en anfader till Jon för flera hundra år sedan och som nu vill hämnas på Jon. Jon vet inte hur han ska klara sig ur detta men så träffar han Ella. En modig tjej som verkar veta en del om spöken. Och hur man kan få kontakt med dem.

Historien utvecklar sig snabbt och det händer alltid något. Jon är en pojke som verkar lite osäker på sig själv, men när han träffar på spökena blir han snabbt modig. Han blir vän med Ella, och hon är en tjej, vilket Jon tycker är lite jobbigt i början, fast sedan vänjer han sig, såklart. De kallar på Longspee, en riddare som har lovat att hjälpa de som behöver hjälp.


Historien är faktiskt ganska hemsk, för en 9-12 åring skulle jag tro. Den är också spännande, mest hela tiden! 
Jag gillade karaktärerna också. Cornelia Funkes karaktärer får man alltid en så bra bild av, och de är så bra beskrivna med deras personligheter! Jag gillar Zelda, Ellas mormor, och det faktum att hon har paddor i trädgården. Det tyckte jag var kul. Jag gillar även Ella, såklart, men också Longspee. De onda karaktärerna i boken är, just det, onda. Och döda, eftersom de är spöken.


Den här boken står i hyllan 9-12 år på bokaffärerna, men jag läste den, och tyckte att den är bra. Den ger den där myskänslan som bara barnböcker skrivna av riktigt duktiga författare kan ge. Alltså, en mysig bok! 


Antal sidor: 199
Utgiven: 2011


Utläst: 27/1-12
Betyg: 8/10

Recension: Nim och den hemliga ön

Författare: Wendy Orr

Utgiven: 2008 på svenska, (engelska 1999)
Originalets titel: Nim's Island
Böcker i samma serie: Nim på havet

Nim bor på en ö mitt ute i havet med sin pappa Jack, havsleguanen Fred, sjölejonet Selkie och havssköldpaddan Chica. Nim hjälper sin pappa med vetenskapsarbete, leker med sina vänner och läser böcker om hjältar. En dag åker Jack ut på havet för att forska och Nim måste klara sig själv. Jack försvinner och Nim blir allt mer orolig. Men så får hon ett mail av Alex Rover, författaren till boken som hon läser, som också har samma namn som hjälten i boken. Nim tror då att Alex Rover är hjälten som hon läser om i boken!

Boken är väldigt rolig och spännande att läsa! Och man önskar att man levde så som Nim gör, för hon verkar ha det så bra! Fram tills det att hennes pappa försvinner förstås. Man lever sig verkligen in i miljön och man tänker att man är på en tropisk ö. Ifall denna bok hade funnits då jag var liten hade jag velat höra historien, för den är så spännande, annorlunda och gullig. Jag skulle som barn ha älskat den. Fast jag tycker om den nu också och ifall jag hade något barn jag kunde läsa denna bok för så skulle jag göra det, för det är verkligen en bra bok.

Ifall man av någon anledning inte vill läsa boken så borde man se filmen för den är bra! Jag tycker det i alla fall, för jag gillar barnfilmer. Jag är säker på att barn också tycker att den är väldigt bra. Vuxna tycker nog också att den är helt okej, min mamma tyckte till exempel att den var rolig och bra. Så det är helt enkelt en historia som passar alla! Eller kanske främst barnfamiljer då. Man kan väl säga så här: Ifall man vill ha en mysig filmkväll med familjen så är denna film ett bra val! Och ifall man vill ha mysig högläsning med familjen är boken ett väldigt bra val!

Det är nästan så att jag vill läsa fortsättningen om Nim.... :)

Betyg:
7/10 (hade fått en 8:a ifall boken varit lite längre, fast det är ju å andra sidan en barnbok)

Trailern till filmen!

Läser just nu: Nim och den hemliga ön

En till barnbok! Detta verkar vara en barnboksblogg snart tror jag... Men någon gång ska jag försöka läsa vuxenböcker, men det är inte så lätt när alla bra böcker är barnböcker... :)

Jag har nu börjat läsa Nim och den hemliga ön av Wendy Orr. Jag såg filmen för några veckor sedan och jag tyckte den var så mysig och fin så jag var tvungen att läsa boken! Fast det visade sig ju att det var en barnbok, men det kunde inte stoppa mig. Jag gick till barnavdelningen (alltså till barnavdelningen och inte till ungdomsavdelningen där jag vanligtvis brukar vara) på biblioteket och lånade den boken. Det kändes bara lite pinsamt att låna den, men vi säger som att ingen såg. Fast bara för att jag lånar en bok så behöver det inte betyda att jag ska läsa den, för jag kanske ska låna den till något syskon eller nåt. Ifall jag hade ett syskon som var i den åldern, så skulle jag läsa denna bok för det syskonet, men eftersom jag inte har det så får jag läsa den själv! Och jag tycker att boken hittills är väldigt rolig och mysig, det känns inte som en sådan jättebarnslig barnbok. Den är i alla fall inte lika "barnslig" som Narnia är...

Boken handlar i alla fall om Nim, en flicka som bor på en ö tillsammans med sin pappa som är vetenskapsman och forskare. De bor på ön alldeles själva, men Nim känner sig inte ensam för hon har ju vänner: ett sjölejon och en ödla. Nims pappa har åkt ut med båten för att forska, men Nim bestämde sig för att stanna hemma, så hon är alldeles ensam, ifall man inte räknar in hennes vänner.

Nu måste jag gå och lägga mig så jag hinner läsa en stund innan jag måste sova! =)

Narnia: Häxan och Lejonet av C.S Lewis

Författare: C.S Lewis
Utgivningsår: 1950

Berättelsen om Narnia: Häxan och Lejonet handlar om syskonen Edmund, Lucy, Peter och Susan. När Lucy hittar ett klädskåp går hon in i det och hon kommer då ut till det magiska landet Narnia! Där finns fauner, kentaurer, häxor och talande djur. Den vita häxan har förtrollat landet så att det alltid är vinter men aldrig jul och det är barnens uppgift tillsammans med lejonet Aslan att besegra den vita häxan.

Denna bok var verkligen lättläst! Den passar verkligen för barn i åldrarna 9-12 år, fastän man kan läsa den i andra åldrar också om man känner för det. Det känns dock lite barnsligt att läsa den då man i vanliga fall brukar läsa tjocka böcker med liten text där de har långa beskrivningar av miljön och andra saker. Här är det inte så mycket förklaringar för hur det ser ut. Det är några förklaringar, men de är lätta att förstå, så att även barn ska förstå hur det ser ut. Narnia är en väldigt fin värld som man gärna skulle vilja besöka om man fick chansen! Fast kanske inte ifall den vita häxan hade makten...

Jag ångrar att jag inte läste den här boken tidigare, när jag var yngre, för jag tror att jag hade uppskattat den mer då. Nu känns det nästan lite för lättläst för mig. Eller så var det bara den versionen som jag hade som var extra barnslig?

Jag rekommenderar i alla fall barn att läsa den här boken, och de andra böckerna i serien, för de är så magiska! Och jag tror att det är en bra inkörsport för att börja läsa mer fantasy senare i livet!


Filmerna rekommenderar jag till absolut alla i alla fall, de är inte gjorda för barn - de är gjorda för alla! (Eller kanske inte riktigt alla eftersom det är 11 års åldersgräns...)

Läser just nu: Narnia - häxan och lejonet

Nu läser jag en riktig barnbok! Jag har alltid känt mig dålig för att jag inte har läst någon av Narnia-böckerna, så nu håller jag äntligen på att läsa en av dem. Jag läser just nu Häxan och Lejonet. Jag vet att det egentligen är den andra boken, men jag minns att min lärare läste den första boken för oss när vi gick i trean och jag vill minnas att jag tyckte att den var tråkig. Fast jag tror egentligen inte att det är så, utan att jag bara inte tyckte om att sitta still och lyssna på böcker då jag var nio år. Men i alla fall så läser jag Häxan och lejonet nu och jag har mindre än halva boken kvar! Den är riktigt lättläst och det är till och med bilder i den. Så sött! :-)