Visar inlägg med etikett Framtid. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Framtid. Visa alla inlägg

måndag 31 oktober 2011

The Giver

Den här boken är lite annorlunda, men ändå inte. Jag förstod inte vad den skulle handla om när jag läste baksidetexten. Men boken verkade intressant ändå. Den handlar i alla fall om Jonas, en pojke som är tolv år. När boken börjar ska Jonas bli tilldelad ett yrke, han ska bli The Reciever, vilket är en enorm ära, men det betyder att Jonas kommer få bära all smärta, så att resten av befolkningen ska slippa det. The Giver ger Jonas minnen från förr i tiden. Och det är inte bara lyckliga minnen...

Samhället som de bor i är långt ifrån normalt, allt är säkert, ingenting är farligt, de vet inte ens vad känslor är.

Jag tycker om den här boken! Språket flöt på och förklaringarna var enkla och bra. Man förstod boken och ingenting med den var tråkigt! Stämningen i boken är som i The city of Ember, ungefär och jag gillar det. Men den är inte alls lik den boken. Inte alls. Men ändå lite.

Eftersom jag visste så lite om boken när jag började med den blev jag förvånad över hur bra den var, för jag hade aldrig hört talas om den innan jag fick den av biblioteket. Så jag hade heller inga förväntningar på boken. Därför blev jag väldigt överraskad.

I början gillade jag absolut alla karaktärer, nästan. Men i och med att Jonas utvecklades så förändrades det, men det är svårt att förklara hur utan att avslöja för mycket.

Omslaget på boken är kanske inte det allra vackraste. Min mamma sa till och med att den såg tråkig ut, fastän hon inte ens hade läst vad den handlade om. Men omslaget passar ganska bra, jag antar att det är The Giver som är gubben på framsidan. Fast de hade väl kunnat göra det lite mer lockande i alla fall...

Nu har jag skickat vidare boken till en kompis... Skriver mer om det någon annan gång. :-)

Författare: Lois Lowry
Titel: The Giver
Antal sidor: 192

Betyg: 8/10



onsdag 21 september 2011

Ful eller snygg? av Scott Westerfeld

Tally, som också var huvudperson i "Ful", har nu övergått till den "Snygga sidan" och lever det utsvävande liv som kännetecknar en "Snygging". På en fest kommer hon i kontakt med en gestalt ur det förflutna: Croy från utkanten av stan där alla "fula " är bosatta. Tally och hennes pojkvän Zane ska genom Croy få tillgång till varsitt koncentrationsförhöjande piller. Zane reagerar dock negativt på pillret och måste uppsöka läkare. Den enda läkare som kan hjälpa honom finns utanför stan...  

Tally är en dum, korkad, jobbig, hemsk, snygging. Okej, hemsk kanske hon inte är, men verkligen jobbig är hon. I förra boken var karaktärerna platta, här är de mer än platta. Jag undrar om det beror på att de är snygga och helt dimmiga.

När jag läste förra boken ville jag nästan att Tally skulle bli snygg, för jag ville läsa om hur det gick till vid operationen. Men jag borde ha förstått att man inte skulle få veta det. Man bara kastades in i snyggingvärlden direkt. Det var kul till en början, men jag tröttnade snart på all snyggingdimmighet och även på bubbligheten.

När det väl började hända någonting var jag så less på boken att jag bara ville att den skulle ta slut. Jag orkade inte läsa mer om Tally. Jag gillar henne inte. Jag gillar inte Zane, jag gillar ingen av karaktärerna i boken. Fulingarna är platta, men snyggingarna finns nästan inte, så platta är de.

Jag vet inte varför jag gillade den förra boken så mycket, men jag tror att det var äventyret och att Tally och Shay då var vanliga fulingar och alltså helt normala.

Det var ett tag sedan jag läste den här boken nu... Och jag har på något vis dragit mig för att skriva en recension på den. Jag vet inte varför... Men det kändes bara så jobbigt. Kanske för att boken inte berörde mig på något annat sätt än att jag blev... uttråkad.

Författare: Scott Westerfeld
Titel: Ful eller snygg?
Originaltitel: Pretties
Antal sidor: 346
Utläst: 7/9

Betyg: 3/10

onsdag 17 augusti 2011

Ful av Scott Westerfeld


Tally längtar tills hon fyller sexton och äntligen får gå från att vara ful till att bli snygg. En dag möter hon Shay, som inte alls är så säker på att hon vill bli snygg. Shay vill rymma, och hon vill att Tally följer med. Men Tally kan inte alls förstå varför någon skulle vilja rymma...

Det här var en annorlunda bok. Det är en bok om framtiden, där vi kallas "rostisar" och där alla vid sexton års ålder opererar sig för att bli snygg. Det är hemskt, det talar så mycket om hur det är i dag, jämställdhet och så. Vi försöker lösa det genom att säga att "alla är värda lika mycket" och att "det är insidan som räknas" och att alla är fina som man är. Här, i denna berättelse, löser man jämställdheten genom att göra alla lika, så att alla ser likadana ut. Jag tycker att det är hemskt. Men det får en att tänka hur det är, och hur det kunde vara. Det låter jättehemskt att alla ser så lika ut. Och sedan kommer nästa fråga, vad är definitionen för snygg?! Vad är fult? I denna bok är det vanliga fult, du och jag, dina föräldrar, alla är fula. Ja, supermodellerna är också fula.

Jag blev förvånad, för jag trodde inte att den skulle vara så annorlunda från en bok som utspelar sig i nutid. Först trodde jag att det bara var "snyggheten" som skulle vara skillnaden. Men när jag öppnade boken märkte jag direkt hur annorlunda den var, och jag gillade det. Det är helt annorlunda från vår värld idag, för vi är "rostisarna" vi skräpar ner och förstör naturen. Det gör inte snyggingarna.

Boken tog också väldigt många oförutsägbara vändningar, som var väldigt spännande. Och jag hade verkligen inte förväntat mig slutet i boken.

Det enda som är lite negativt med boken är att man inte lär känna karaktärerna riktigt. Man vet inte riktigt vilka de är ibland, eller hur de ska tänka... De är lite platta. Tur att historien väger upp de platta karaktärerna!

Jag var lite skeptisk till boken innan jag började läsa, men direkt jag började läsa ändrade jag mig, det var en bra och ganska lättläst bok.

Författare: Scott Westerfeld
Titel: Ful
Originaltitel: Uglies
I serie: Ful eller snygg? De rätta
Antal sidor: 382

Utläst: 4/8
Betyg: 7/10

söndag 7 augusti 2011

Revolt av Suzanne Collins

Rebellerna har gjort uppror och Katniss befinner sig i Distrikt 13, Distrikt 12 finns inte längre. Det kommer att bli revolt, och det är Katniss som har fått det att hända. Katniss går med på att bli rebellernas Härmskrika. Peeta är hos regimen och kommer rebellerna hinna rädda honom innan det är för sent?

Detta var den sista boken. Den var hemsk, sorglig, spännande och ganska hemsk. Jag har funderat väldigt länge på vad jag ska tycka om boken. Jag har hört att denna ska vara lite svårare än de föregående böckerna, mer politik och så. Ja, det är det väl, men det är inte som att de sitter och pratar politik och man inte förstår någonting, utan det händer saker hela tiden. Det är så spännande och man vet inte riktigt om man vill veta hur det ska sluta eller inte. För man har verkligen ingen aning. Slutar det lyckligt eller inte?
Revolt är mycket mörkare än de föregående och man känner verkligen med Katniss, hur hemskt det är.

Den kanske inte var den bästa i serien, men det var absolut ett värdigt slut på en helt förskräckligt spännande triologi. Den är skriven med ett väldigt bra språk, så man kan verkligen leva sig in i hur det ser ut, och hur det känns för huvudpersonerna.


Författare: Suzanne Collins
Titel: Revolt
Antal sidor: 327 sidor
Utläst: 25/7

Betyg: 10/10

onsdag 27 juli 2011

Fatta eld av Suzanne Collins

LÄS INTE OM DU INTE LÄST HUNGERSPELEN!!!

Katniss trodde att en vinst i Hungerspelen var lika med framgång, lycka och berömmelse, men istället skulle det bara leda till fruktan och att hon blev ökänd. Huvudstaden är inte nöjd med henne. Hennes prestationer på arenan har gjutit mod i rebellstyrkorna - och i takt med att upproret växer sig starkare, ökar också riskerna för Katniss och de hon älskar - inklusive de två killar som slåss om hennes gunst. Varje val hon gör får ödesdigra konsekvenser. Och det är då huvudstaden blottar sin slutgiltiga fälla... 

Helt otroligt, underbart, fantastiskt, skrämmande bra bok! Jag kunde inte sluta läsa när jag väl hade börjat, det var så spännande. Historien har inte tappat ett dugg sedan Hungerspelen, utan den har snarare vuxit. Men nu är det lite läskigare och sorgligare stämning. Även om Katniss klarade sig igenom Hungerspelen så är hon inte lycklig, regimen är arg på henne på grund av bären, och hon vet att de kommer hämnas. På samma sätt som i förra bok så avslöjas ibland saker, helt utan förvarning, som man inte ens har kunnat tänka sig. Och då drar man efter andan, ibland måste man läsa det fler gånger för att vara säker. Men man har inte missuppfattat någonting, det otänkbara händer verkligen i den här boken. Helt otroligt.
När jag läste den här boken (och även Hungerspelen och Revolt) så kunde jag inte tänka på någonting annat än vad som skulle hända... Jag tänkte bara på ifall Katniss, Peeta och de andra karaktärerna skulle klara sig.

Alla karaktärer i dessa böcker är faktiskt väldigt genomtänkta, även de onda, eller kanske till och med speciellt de onda. Man förstår och lever sig in i hur Katniss känner sig på ett väldigt bra sätt, så man blir väldigt berörd och man tar verkligen till sig det man läser.

Det finns väldigt mycket att säga om den här boken, och jag skulle vilja diskutera med någon som också gillar att diskutera. Min syster (som sträckläste alla tre böckerna) är inte så pigg på att diskutera. Jag har försökt föra en diskussion, men hon säger inte så mycket. Men det kanske kommer.... I alla fall så kan jag säga att detta är en väldigt bra bok, fast bra är inte nog starkt. Det är en awesome bok helt enkelt.

Författare: Suzanne Collins
Titel: Fatta eld
Originaltitel: Catching Fire
Sidor: 318

lördag 23 juli 2011

Hungerspelen av Suzanne Collins

Varje år direktsänds Hungerspelen som en av de största mediala händelserna. Från varje distrikt väljs två ungdomar mellan tolv och arton ut att delta. De lottas fram, och skickas omedelbart till huvudstaden där de ska stylas, tränas och visas upp i direktsända intervjuer. De måste se till att vinna folkets gunst för att få sponsorer. Varje år konstrueras en ny spelplats där ungdomarna släpps ut. Men bara en - den sista överlevande får åka hem...

Katniss syster blir uttagen till Hungerspelen, men Katniss tar frivilligt hennes plats. Det är en hemsk historia som handlar om överlevnad, död men även kärlek!

Denna bok var något av det bästa jag har läst på väldigt länge! Jag var helt fast från första sidan. Det gick bara inte att sluta läsa!
Vid ett tillfälle i boken så kunde man bara inte lägga ifrån sig den, utan man var bara tvungen att fortsätta. Det är ett säkert tecken på en bra bok.

Jag älskar Suzanne Collins sätt att skriva och berätta, man lär verkligen känna karaktärerna på ett bra sätt. Och även om boken till väldigt stor del är ganska tragisk, så grips man inte av den där ångesten som kan komma över en ibland då man läser sorgliga böcker. Hon skriver snarare på ett sätt som gör att berättelsen kan gå vidare.
En sak som jag också gillar är att man inte har någon som helst aning om vad som kommer hända! Jag menar, en överlever, men vem blir det? Man har ingen aning, okej, man tror ju kanske lite mer på Katniss än de andra, men man är inte alltid så säker. Dessutom, på vissa ställen i boken avslöjas saker som förändrar hela handlingen och man får en chock, för det är oftast ingenting man har väntat sig.

Allt med denna bok var bra, förutom kanske slutet som ju var lite oklart, men det är ju meningen att man ska fortsätta på nästa bok. 

Denna bok var så bra så att när jag läst ut den åkte jag in till stan bara för att köpa de två sista delarna, Fatta eld och Revolt!

Författare: Suzanne Collins
Titel: Hungerspelen
Originaltitel: The hunger games

Betyg: 10/10