...skrev jag det absolut första inlägget på den här bloggen. Jag visste inte hur det skulle bli, och jag trodde verkligen inte att jag skulle lyckas hålla bloggen igång i ett helt år. Men jag lyckades! Även om jag inte har varit så jätteaktiv hela tiden så har jag skrivit då och då. Jag har alltså aldrig gett upp.
Varför skulle jag ens vilja ge upp? Det undrar jag också, för det har varit så kul! Jag tycker om att diskutera böcker och att dela med mig av böckerna jag läser och mina åsikter, vilket var anledningen från början till att jag startade bloggen. Jag tänkte förklara hur jag kom på att jag skulle starta en blogg och varför.
Det började under jullovet förra året. Jag var inte så glad för jag skulle lämna min familj nästa dag för att åka tillbaka till staden där jag gick skolan. Men så kom jag på att jag borde göra någonting - något som får det att kännas mindre jobbigt. Jag hade redan haft blogg förut, men det hade aldrig funkat. Jag gillar inte att skriva om vad jag själv gör på dagarna. Men så tänkte jag ett tag. Vad är det jag tycker om att göra? Vad är mitt intresse? Så kom jag på det: Böcker. Läsning. Det har alltid varit min grej. Eller ja, i alla fall sedan jag började läsa böcker, men det är en annan historia som får berättas en annan gång. Så jag skulle alltså starta en blogg där jag bara skrev om böcker.
Så jag hade kommit på den absolut bästa idén tyckte jag och livet blev genast mycket lättare. När jag sedan kom hem (bort?). I alla fall så började jag fundera på vad bloggen skulle heta. Det svåraste var nog att komma på namnet. Det är det alltid. Men jag blev ändå nöjd när jag kom på Bokmagi, för det är ju vad det är. Magiskt.
Så den 11 januari 2011 skrev jag det första inlägget på den här bloggen, och jag visste att det skulle vara min lilla hemlighet. Det är fortfarande en hemlighet. Inte för er som läser den här bloggen såklart. Men för alla andra. Mina kompisar, min familj - ja alla. Jag har inte talat om att jag har en bokblogg för någon jag känner. Nu när det gått ett år så känns det nästan som om jag borde ha berättat. Tidigare. Det blir svårare och svårare ju längre tid det går. Jag har en kompis som verkligen förtjänar att veta. Jag vill att hon ska veta min hemlighet och jag har tänkt berätta för henne flera gånger, skriva ett brev och förklara. Men jag har inte gjort det än. Malin, om du läser det här någon gång så ska du vet att jag ville berätta för dig från början. Fastän jag då inte tog detta seriöst. Jag trodde att det skulle hålla i högst en månad. Så det hela blev en hemlighet. Men det gick en månad, två månader och nu till slut ett år, och det har blivit näst intill omöjligt att säga någonting till någon. Men innan det här året är slut. Helst så snart som möjligt, ska jag ha berättat för dig. :-)
När jag startade den här bloggen hade jag heller ingen aning om att det fanns så många bokbloggar. Eftersom idén bara kom upp i mitt huvud så visste jag inte hur mycket jag hade missat. Så jag är glad att jag kom på den, för annars hade jag förmodligen inte alls vetat om ni andra bokbloggare. Och det hade ju varit synd, för då hade jag också gått miste om en massa bra boktips.
Jag får hoppas att det här året blir lika bra som förra, fast mycket bättre eftersom jag har som nyårslöfte/utmaning att blogga mer, och att läsa mer böcker. Så det kommer förmodligen att bli fler inlägg det här året. Hoppas jag! ;-)
Förresten, jag vill bara säga att det är otroligt hur fängslande Harry Potter kan vara, fastän jag läser den på franska! Nu ska jag sätta mig till rätta i soffan och tända min läslampa (som jag köpte i helgen(!)) och läsa min franska Harry Potter-bok och låta mig själv tro att jag faktiskt förstår vad som står.
À bientôt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar