Spökriddaren och hans väpnare av Cornelia Funke

Jon Withcroft avskyr sin mammas nye man. Styvfadern tycker att Jon ska gå på internat och får mamman att tycka att det är en god idé. Det är bara det att Jon själv inte håller med. Det visar sig att den nya skolan och de nya kompisarna är helt okej. Jon får andra problem. Han blir uppsökt av ett spöke efter en adelsman som blev hängd för mord på en anfader till Jon för flera hundra år sedan och som nu vill hämnas på Jon. Jon vet inte hur han ska klara sig ur detta men så träffar han Ella. En modig tjej som verkar veta en del om spöken. Och hur man kan få kontakt med dem.

Historien utvecklar sig snabbt och det händer alltid något. Jon är en pojke som verkar lite osäker på sig själv, men när han träffar på spökena blir han snabbt modig. Han blir vän med Ella, och hon är en tjej, vilket Jon tycker är lite jobbigt i början, fast sedan vänjer han sig, såklart. De kallar på Longspee, en riddare som har lovat att hjälpa de som behöver hjälp.


Historien är faktiskt ganska hemsk, för en 9-12 åring skulle jag tro. Den är också spännande, mest hela tiden! 
Jag gillade karaktärerna också. Cornelia Funkes karaktärer får man alltid en så bra bild av, och de är så bra beskrivna med deras personligheter! Jag gillar Zelda, Ellas mormor, och det faktum att hon har paddor i trädgården. Det tyckte jag var kul. Jag gillar även Ella, såklart, men också Longspee. De onda karaktärerna i boken är, just det, onda. Och döda, eftersom de är spöken.


Den här boken står i hyllan 9-12 år på bokaffärerna, men jag läste den, och tyckte att den är bra. Den ger den där myskänslan som bara barnböcker skrivna av riktigt duktiga författare kan ge. Alltså, en mysig bok! 


Antal sidor: 199
Utgiven: 2011


Utläst: 27/1-12
Betyg: 8/10