Jag tycker om alla filmerna jättemycket, men mest tror jag att jag tycker om Halvblodsprinsen och Dödsrelikerna, fast det kanske beror på att jag har sett dem minst antal gånger. Ifall jag bara hade sett alla en gång hade jag antagligen tyckt att alla var lika bra. Jag ska förklara anledningen till att vissa av dem inte längre är så bra.
De vises sten: När de säger en replik vet jag exakt vad de säger i nästa. Ibland spelar jag upp delar av filmen i huvudet, och jag tänker precis det de säger i filmen. Jag tror jag måste ha sett den minst 20 gånger. Nu försöker jag bara att se den när mina kompisar eller syskon vill se den. Dock är den väldigt söt och typ den mysigaste filmen som finns, för det är den första Harry Potter-filmen så den kommer alltid att vara speciell.
Hemligheternas kammare: Ungefär samma sak som med den förra, fast ännu värre, för jag kan typ denna film utantill på svenska. Och jag hatar dubbade filmer... Anledningen till att jag såg den dubbad så många gånger var att min lillebror (som nu är 8 och inte ens får se Harry Potter än) tyckte att "Harry Potter-döda-basilisken" var den absolut bästa filmen som fanns. Då var han väl kanske fyra, fem år... Det kanske inte är så passande att låta dem se såna filmer när de är så små, men jag lovar, Harry Potter har inte haft en negativ effekt på min lillebror.. Och jag älskar Dobby.
Fången från Azkaban: Den kan jag inte riktigt lika mycket utantill, för jag har inte sett sönder den riktigt lika mycket. Mest kanske för att mina bröder inte tycker att den är så bra. Jag tycker däremot att den är bra, men kanske lita annorlunda på något vis jämfört med de andra filmerna, och lite mörkare än de första kanske. Lägg förresten märke till hur mycket skådespelarna har vuxit sedan Hemligheternas kammare, för där var de barn. I Fången från Azkaban är de snarare ungdomar...
Den flammande bägaren: Den är fortfarande bra! Men jag har nog sett den också lite för många gånger. Men jag tycker ändå att det är en av de bästa filmerna. Fast egentligen kan jag inte säga vilken som är bäst, för alla är bäst, fast på olika sätt. Men varför ta bort Dobby ur historien????
Fenixorden: Åh, jag älskar den för att det är så många jättefina karaktärer i den och jag älskar hur skådespelarna spelar dem, som Luna och Tonks. Och såklart Bellatrix som är en superbra karaktär men en sådan som man HATAR! Detta är första filmen där man gråter!!!! Sirius... snyft... Fast man gråter nog inte om man inte läst boken, för det gick så fort att det nästan inte hann bli sorgligt... De ersätter återigen Dobby med Neville.
Halvblodsprinsen: HAHA! Denna film är den absolut roligaste, för den innehåller så mycket roliga skämt och sånt! Jag kan inte säga något negativt om det här filmen, fast jag undrar varför de brände upp Kråkboet?! Okej, det var coolt och Bellatrix fick visa hur ond hon var och Harry fick visa sin ilska men... Kråkboet... ;-( Men slutet på filmen... så sorgligt! Den här gången hann man börja gråta...
Dödsrelikerna del 1: Väldigt mörk, verkligen en kontrast till den förra filmen, men det är ju också så boken är. Jag tycker att de hade fått med allt det viktiga, de hade nästan inte glömt eller tagit bort någonting ur boken, vilket jag älskade! För att allt i boken var så sjukt viktigt så de var tvungen att ta med det, och det var också därför de gjorde två filmer! När Bellatrix kastade kniven mot Dobby... Då kom tårarna... Dobby är så söööt!
Det här blev ganska lång förklaring för varje film, först blev det en förklaring till varför jag inte tyckte att de var lika bra längre, sedan vet jag inte vad det blev... Eh... Ja, man kan väl i alla fall konstatera att jag gillar dessa filmer väldigt mycket, och ifall jag hade räknat hur många gånger jag har sett dem sammanlagt så skulle jag säkert vara uppe i 100 gånger snart... Eller i alla fall 60...
Jag bjuder på en bild på en karaktär som jag hatar, men samtidigt älskar för att hon är så sjukt ond och så välgjord.
Helena Bonham Carter gör Bellatrix sjukt bra!
SvaraRadera