Ingen klarar sig utan fantasi

Det här är en skoluppgift som jag skrev för mer än ett år sedan. Uppgiften var att skriva en typ recension, fast man skulle ha med vissa speciella saker (därför kan den vara lite tråkig ibland...). Dessutom skulle man rekommendera den till ungdomar. Därför tyckte jag att den kunde passa bra här! :-) Förresten, jag ska varna alla... Läs boken - men se inte filmen. Den förstör de fina bilderna man får av boken, och inte ens författaren själv vill veta av filmen, så strunta i filmen.

Den oändliga historien av Michael Ende

”Utan fantasi klarar man sig inte” lyder budskapet i ”Den oändliga historien”, skriven av Michael Ende. Boken handlar om den tjocke bokälskande pojken Bastian Balthasar Bux som stjäl Den oändliga historien från ett antikvariat.  Han läser om hur ”ingentinget” sprider sig över landet Fantásien och om barnakejsarinnans sjukdom. Man får följa Atreju på sitt uppdrag att hitta ett botemedel åt barnakejsarinnan som också räddar Fantásien.  Atreju listar ut att barnakejsarinnan behöver ett nytt namn, men det är bara ett människobarn som kan ge henne det. Det visar sig att det är Bastian som är människobarnet. Till slut kommer Bastian till Fantásien, ger barnakejsarinnan ett namn och räddar hela Fantásien. Som tack får Bastian AURYN, en medaljong bestående av två ormar som biter varandra i svansen och bildar en oval, på klenoden står inskriptionen ”GÖR VAD DU VILL”. För att ta sig fram i Fantásien måste Bastian önska sig saker, men för varje önskning förlorar han ett minne från den verkliga världen. Tills sist listar Bastian ut att inskriptionen egentligen har betydelsen ”KÄNN DIG SJÄLV”, och det är vad han måste göra för att ta sig tillbaka till sin egen värld. 

Bastian lär känna Atreju och hans lyckodrake Fuchur och de stöter på många fantastiska varelser som stenbitare, irrbloss, nattalfer och andra fantas(t)iska varelser.  I historien finns också många andra historier som förgrenar sig, då använder Ende denna mening; ”Men det är en annan historia som får berättas en annan gång.” Meningen betyder att det öde som varelserna går till mötes inte har någonting med den historia som berättas att göra. Det får en att undra om Ende har kommit på historier för dessa varelser också, och man försöker fundera på vad som kan ha hänt.

Fantàsien är uppbyggt av drömmar och fantasier och kan inte finnas utan drömmar och fantasier. ”Ingentinget” och barnakejsarinnans sjukdom är effekterna av lögner som människor använder i förnekandet av drömmar och fantasier. Människorna ljuger och förnekar fantasierna för barnen och därför bryts Fantásien ner. Ende menar då att ingen klarar sig utan fantasier. Därför kan också alla läsa boken, för både barn och vuxna behöver fantasier och bara för att man är vuxen betyder det inte att man har tappat fantasin, därför kan alla läsa denna bok.

     Jag rekommenderar alltså denna bok till alla som, liksom jag, inte hann läsa alla barnböcker medan de var fortfarande var barn och såklart till alla de som vill läsa en mysig barnbok.

Jag valde denna bok för att det är en bok som inte handlar om helt vanliga människor i deras vardagliga liv, och därför blev jag extra glad när jag märkte att Ende tänkte på samma sak när han skrev denna bok.

     ”Han tyckte inte alls om sådana böcker som bara trist och gnälligt berättade om alltigenom vardagliga händelser i alltigenom vardagliga människors trista vardagsliv. Den saken hade han ju alldeles nog av i verkligheten, så varför skulle han då behöva läsa om eländet också?”

Det är precis så jag tänker och därför älskar jag Den oändliga historien, den berättar inte om vardagliga människor och deras vardagsliv.  Så ni som gillar mysiga böcker med underbara fantasivarelser – läs denna bok. I framtiden kommer barn och vuxna läsa denna bok med lika stor entusiasm som de gör idag, men det är en annan historia som får berättas en annan gång.